Zallayas kennelblogg

Zallayas kennelblogg

Zallayas kennelblogg

Här kommer jag skriva lite mer om vad som händer på hundfronten.

4 veckor

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Mon, September 07, 2015 19:25:10
Nu har valparna blivit hela 4 veckor. Helt otroligt vad tiden har gått fort. Jag kan inte förstå att halva tiden redan har gått och att jag bara har 4 veckor kvar med två av dem...
Tur att jag får behålla en valp i allafall:)
Igår hade en av dem fått sina tänder. Ojj vad hon tuggar och gnager med gott resultat. Mamma Zally uppskattar dock inte allt tugg på spenarna. Det märks att det känns för hon skriker till och går därifrån.
Annars är det full rulle i valplådan. De har fått flytta in i köket nu så de får stå ut med allt. Jag dammsuger, bakar bullar och skramlar med diskmaskinen. Allt för att de ska vänja sig med vardagliga ljud och saker tills de flyttar hemifrån. Golvet är stort och rymligt men lite halkigt. Då får man träna på att hålla balansen bra när man springer i full galopp.
De har fått börja att smaka på lite mat. Det går riktigt bra nu faktiskt, men det är ju bara litegrann de äter. Jag brukar ge dem köttfärs med rå äggula eller färskfoder utspätt med vatten.
Ska lägga upp lite nya bilder snart när jag kommer åt min andra dator. Bilderna ligger i den.
Kramkram.

Öppnar ögonen!

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Fri, August 21, 2015 21:35:07
Idag har valparna börjat att öppna sina ögon!!..eller förresten - tik.2 tjuvstartade redan igår så hennes ögon har öppnat sig mest. Så himla spännande detta är. Vilken resa man får uppleva med sin allra första valpkull <3. Valparna växer och växer. De har mer än tredubblat sin vikt nu på dessa 11 dagar. De blir allt rörligare också. Zally börjar kunna ta längre och längre pauser ifrån valparna - hon har t.o.m. tid att ligga på altanen och göra sin favoritsysselsättning: SOLA!

Kram på er:)

Oj vad de växer!

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Fri, August 14, 2015 19:59:27
Det är inte klokt vad de växer! Men det är klart, om det enda man gör är att äta och sova så är det inte så konstigt heller. Här ska jag skriva lite om var och en av dem:

Tik1: Hon är fortfarande störst och även livligast. Hon äter konstant (känns det som) och sover däremellan. Då hon är större än de två andra så buffar hon bort dem om hon vill ha just den spenen. Hon har varit livligast sedan sin första levnadstimma så det är hon i ett nötskal. Hennes favorit plats att sova på är ovanpå Zallys fram eller bakben.

Tik2: Hon är minst av dem alla - dock bara några få gram mindre än sin bror. Hon är busig och målmedveten. När hon är hungrig väljer hon de nedre spenarna som inte storasyster intresserar sig för. Hon äter mycket och ofta och följer sin viktkurva fint. Hennes favoritplats att sova på är mellan Zallys framben med huvudet inkört under hennes kropp:)

Hanen: Han är vår lilla Tjuren Ferdinand. Han är lika stor som tik nr.2. Han har redan en utpräglad personlighet. När han ätit och vill vila så går han gärna undan ifrån sina systrar och lägger sig lite för sig själv. Det är som att han hellre "vill lukta på blommorna än att stångas med de andra små tjurarna". Sötnos <3 Hans favoritplats att vila är tätt bakom Zallys rygg.

Nu låter det som att alla ligger utspridda hela tiden, men det gör det inte. De ligger som en liten hög ibland lixom travade på varandra. Så söta så man döööör!

Kram på er alla:)

Välkommen valpar!

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Tue, August 11, 2015 21:50:56
Igår kl.10 så fick Zally fyra små underbara valpar med kjejsarsnitt, två tikar och två hanar. Tyvärr hade den ena hanen en missbilding på huvudet så han överlevde inte.
Valparna är helt underbara. Alla är trefärgade med lång svans och är pigga och livskraftiga. Jag började att skriva ett långt blogginlägg igår kväll med alla detaljer, men jag orkade inte skriva klart (hade sovit 1 timme den natten). Självklart glömde jag att spara texten så det blir till att börja om. Inte ikväll dock:)
Nu ska jag gå och beundra de ljuvliga pyrena i valplådan sen blir det sängen.
Godnatt på er.

Dygn 50

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Sun, August 02, 2015 22:53:03
Nu är Zally inne på dräktighetsdygn 50. Hon har blivit rejält rund om magen nu och hennes juver blir större och större. I fredags kände vi fosterrörelser för första gången. Det var sååå häftigt!!! Nu känns det mest hela tiden - det syns till och med utanpå nu:)
Jag oroar mig hela tiden för henne - Äter hon tillräckligt? Varför fäller hon så mycket päls? Har hon tråkigt?…
Ja, detta är ju både min och Zallys första kull så det är mycket som är nytt. Älskade lilla hund <3
Igår började Peter med valplådan. Vi bygger den av en pallkrage som målas vit samt trästänger som förhindrar att Zally klämmer sina valpar. Kommer nog att sätta in den i vårt sovrum i slutet av veckan så att hon hinner bekanta sig med den.

Sommarkväll

ÖvrigtPosted by Tove Söderblom Fri, July 17, 2015 20:49:47
Vilken skön kväll! Har nyss kommit in ifrån en lång härlig kvällspromenad med Peter och Zally. Myggigt som sjutton men ack så skönt. Man får passa på att njuta när solen visar sig för den här sommaren har verkligen varit konstig.
Apropå konstig - Zally har varit det i flera veckor nu. Hon vill inte busa och hitta på saker som hon brukar. Hon är bara lugn och "värdig" lixom. Som att hon tycker att hon är för mogen för sånt nu. Tröttare är hon också. Sover långt in på morgonen och går på sin höjd ut och kissar före kl.11. Ja, man blev ju själv lite tröttare och annorlunda när man var gravid, så inte så konstigt egentligen. Inte heller med tanke på hur fort hennes dräktighet går och hur fort valparna utvecklas. Tänk - om en månad har de kommit...

Äntligen!!!

Parning och valpningPosted by Tove Söderblom Wed, July 15, 2015 21:15:27
I går var det dags för Zallys ultraljud för att se om hon var dräktig. Jag var ganska så nervös och försökte att hålla mig kall..jag vet ju hur besviken jag blev sist. Tack och lov följde Peter med mig så jag skulle slippa sitta själv med besvikelsen om hon gick tom igen.
När det var dags så fick Zally ligga på rygg i en slags skumgummi-vagga. Skönt för henne faktiskt. När hennes ynka få strån var bortrakade var det dags för veterinären att börja. Hon sökte och sökte med manicken på magen och var alldeles tyst…för tyst. Inga små blåsor syntes hur hon än letade.
-Hur länge sedan var det du parade henne? frågade hon.
-Eeh, för 31 dygn sedan ,sade jag.
-Hon har gått tom en gång förut eller hur? sade hon.
Då kände jag hur hoppet sjönk djupare och djupare. Skulle det inte bli några valpar..hade jag åkt på parningsresa och missat min sons konfirmation helt i onödan?
Då sa hon att hon inte var van att göra ultraljud och att hon skulle kolla det andra livmoderhornet också.
Då såg vi!!! EN VALP! Jag måste nog haft norra halvklotets största leende. (Jag såg nog ut som Forrest Gump när han tappade stödskenorna och upptäckte att han kunde springa.)
Jag blev så överrumplad att man kunde se valpen. Den kickade och sparkade med småbenen och duttade med nosen. Man såg de ihopknipna ögonen och lillsvansen. Så otroligt kul när man trott att det enda som skulle synas var en blåsa med en liten knopp i på sin höjd.
När veterinären kommit överrens med utrustningen så hittade hon två valpar till i det livmoderhornet och en valp i det första hornet. Det var ovanan (experten var på semester) och för lite gel som gjorde att hon missat den först.
Alltså fatta hur lycklig jag är?! Äntligen blir det valpar.



« Previous